Söder om Tullinge, i Botkyrka kommun mellan Stockholm och Södertälje, håller bostadsområdet Riksten på att växa fram. Etapp 1 byggs just nu och till hösten startar etapp 2. Sammanlagt omfattar de 600 bostäder. Fullt uttbyggd kommer Rikstens Friluftsstad, som den har döpts, att omfatta 2500 bostäder. I etapp 3 planeras en grundskola från förskoleklass till årskurs 9 som ska rymma 600 elever. Det är den skolan som ligger till grund för det här projektet.
Projektet utgår från klassrummet som grundblock. I allt fler skolor de senaste tio åren så har klassrumsmiljön ersatts av ytor som mer liknar kontorslandskap. Flera klasser delar på större, öppna ytor och mindre grupprum som ger möjlighet för genomgångar och enskilt arbete. Resultaten har varit varierande. Ofta har de stora öppna ytorna blivit för stökiga och det har varit svårt att bedriva en fokuserad undervisning. Det har lösts genom att grupprummen förvandlats till klassrum och glaspartier täkts för. Ibland har man blivit tvungen att dela av ytorna i efterhand. Konsekvensen har varit små klassrum utan dagsljus eller tillräcklig ventilation. En miljö som är den raka motsatsen till det den från början var tänkt att bli.
Den här skolan kan ses som en renäsans för klassrummet och de kvaliteér som det representerar.
Genom att tillhandahålla avdelbara klassrum skapas en lugn och fokuserad miljö för undervisning. Men med klassrummets fördelar kommer också alla dess nackdelar.
De flesta svenska skolor som är i bruk idag är byggda under 50-70 talet, även om senare tillägg har gjorts. De representerar den traditionella klassrum-korridor typologin och här blir klassrummets nackdelar tydliga. Den tydliga uppdelning gör det svårt att bedriva undervising på ett tematiskt och klassöverspännande sätt. Klassrummen är skapade för 20-25 elever, varken mer eller mindre, och de korridorer som kopplar dem samman förstärker i realiteten uppdelningen och är svåra för pedagogiken att ta sig över. Då de flesta klasser idag inehåller uppemot 30 elever blir det även svårt att skapa olika miljöer innom klassrummen. På så sätt blir det svårare att bedriva ett pedagogiskt arbete som fokuserar på individen och söker att anpassa miljön efter barnens individuella förutsättningar och personligheter.
Lösningen har i det här projektet blivit att helt enkelt göra klassrummen större, de är ca 75 m2 stora, och kvadratiska. På så sätt blir det enklare att möblera eller dela av dem och skapa rum i rummet.
Den andra viktiga faktorn i skolans utformning har varit hur klassrummen förhåller sig till varandra. De sprids ut över tomten på ett närmast slumpmässigt vis och justeras sedan i förhållande till varandra så att fungerande ytor skapas mellan dem, vissa ytor är innomhus medans andra är utomhus. Alla erbjuder möjlighet för pedagogiken att “rinna ut” ur klassrummen. Ytorna som ligger innomhus kan sedan delas av med ett system av skärmväggar som fästs mot undertaket. Ytorna utomhus är formade som sekvenser av gårdar med varierande storlek. De blir som utomhusklassrum och de stora öppningsbara glaspartierna gör det enkelt för undervisningen att flyttas utomhus.
Skolan försöker på så sätt ta tillvara på de bästa egenskaperna från klassrums-korridor typologier såväls som från de öppna lösningarna. Skolan blir till en by, ett minisamhälle och kan på så sätt klara av de förändring som ständigt sker och fortsätter att ske inom pedagogiken.
Klassrummen är organiserade i kluster på 3 – 4 klassrummen som delar på en gemensam yta innomhus. Klustrena är grupperade tre och tre i en lågstadiedel, F-5, och en högstadiedel, 6-9. Mellan dem ligger de gemnsamma delarna av programmet som laboratorie, slöjdsal, matsal och personalutrymmen. Den redan befintliga gymnastiksalen används som den är och blir en del av den nya skolan.
Som en ekonomisk eftergift för skolans kvaliteér (stora ytor, stora fasadytor, stora och öppningsbara fönster samt många takfönster) så blir skolan konstruktion och material enkla. En stomme av träreglar bär upp en balkrost och kläs i korrugerad plåt. Insidan av skolan kläs i obehandlad plywood och fungerar som en målarduk för undervisningen att lämna avtryck på. Den kan målas efter behov och smak, hyllor kan spikas upp, tavlor flyttas runt och när den slitits ut sätter man enkelt upp en ny skiva som i sin tur anpassas till den undervisning som pågår. Ett undertak av akustikplattor och lampor hänger över klassrummen och de gemensamma ytorna. Det gör det möjligt att dela upp ytorna i mindre delar och gör det möjligt att enkelt ändra det artificiella ljuset. Genom taket slår lanterninger upp öppningar mot himlen och släpper in dagsljus i de inre delarna. Installationer dras enkelt genom balkrosten övanför undertaket.
Skolan färgsätts i en färgskala som går från grönt till gult. Det kan ses som en referens till den tidigare verksamheten på platsen (flygbas) men är framför allt till för att förstärka skolans uppbrutna och fragmenterade karaktär. Den gröna färgen smyger in i den omgivande grönskan samtidigt som den starkt gula färgen sticker ut och ger variation och karaktär åt de olika uterummen.
Ett kanalsystem som fångar upp regnvatten rinner genom skolans lågstadie del och i högstadiedelen finner man en asfalterad skolgård.
